Folkpartiets Svar På Förskoleupprorets Enkät
1. Vad vill ni göra för att skapa bättre förutsättningar i förskolan?
Svar: Vi vill satsa på förskollärarna genom att införa karriärtjänster med högre lön.
Folkpartiet och regeringen satsar också på kvaliteten i förskolan med sammanlagt över en halv miljard kronor på tre år eller 200 miljoner årligen mellan 2015 och 2017. Medlen ska gå till att stärka Skolinspektionens verksamhet och göra det möjligt att inspektera inte bara kommuner, utan också förskolor på plats, till att höja kompetens hos förskollärare och förskolechefer, samt till att få mer personal i förskolan och en lagom avdelningsstorlek, särskilt för de yngsta barnen.
För att tydligare rikta medlen ska kommunerna tillsammans med ansökan till Skolverket bifoga en plan för hur de säkerställer att särskilt avdelningarna för de yngsta barnen har en lämplig storlek.
Regeringen förlänger förskolelyftet fram till år 2018. Möjliga inriktningar skulle kunna vara:
• barn i behov av särskilt stöd när det gäller deras språkliga och kommunikativa samt matematiska utveckling,
• uppföljning och utvärdering av förskolans verksamhet,
• naturvetenskap och teknik samt
• modersmålsstöd/flerspråkighet.
För att utveckla förskolechefernas pedagogiska ledarskap föreslår vi också ett förskolechefslyft.
2. Vad mer vill ni göra som rör förskolan? (Ex. vis när det gäller barn till föräldralediga - hur många timmar ska de ha rätt till?)
Svar: Alla barn, även barn till arbetslösa och föräldralediga, ska ha möjlighet att delta i förskolans heldagsverksamhet. I dag är detta bara möjligt i vissa kommuner – vi vill att det sker i alla.
Det är viktigt att barnomsorg erbjuds på obekväm arbetstid till de familjer som behöver det. Folkpartiet har drivit igenom ett stimulansbidrag till de kommuner som erbjuder barnomsorg på kvällar, nätter och helger.
3. Anser ni att skolan/förskolan ska vara statlig eller kommunal?
Svar: Folkpartiet driver frågan att staten ska återta huvudmannaskapet för skolan.
4. Många barn går idag i stora barngrupper. Det går allt fler barn i förskolan, barnen går allt längre dagar. Rådande forskning om storleken på barngrupper och anknytningsteori säger att rekommenderat högst antal i en barngrupp ålder 1-3 år inte bör vara fler än 12 barn på 3 pedagoger och i åldern 3-5 år bör gruppen inte vara större än 15 barn på 3 pedagoger för att barnen ska må bra. Skolverkets rekommendationer på max 12 barn i 1-3 års-grupper och max 15 barn i 3-5 års-grupper togs bort i höstas eftersom att de inte följs.
Hur stora grupper arbetar ni för i förskolan (utifrån de olika åldrarna)? Och vilken personaltäthet i dessa (utifrån barnens ålder)? Är Skolverkets tidigare rekommendationer något som ni arbetar efter? Om ja, hur arbetar ni för att minska barngrupperna?
Svar: Vi arbetar för att varje grupp ska vara av den storleken att man ska kunna uppfylla de mål som finns i förskolans läroplan. I vissa 1-3 årsgrupper kan 12 barn vara alldeles för många, liksom 15 barn i grupperna med äldre barn. Varje grupp måste utformas efter behoven hos barnen som går där och efter lokalerna som de vistas i. För att minska barngrupperna där de är för stora har vi gett kommunerna ett bidrag för att minska grupperna, och vi arbetar för att Skolinspektionen ska få mer resurser att granska och upptäcka de fall där grupperna behöver bli mindre. Exempelvis i Stockholm, där vi är med och styr, har vi flera gånger varit med och stängt ner verksamhet som inte hållit måttet och där är barngrupperna mindre än rikssnittet.
5. Det finns idag inga regleringar om hur stora barngrupperna ska vara. I många kommuner blir barngrupperna allt större för alla barn i förskolan, någon som skulle kunna regleras med att sätta ett maxtak för barngruppernas storlek.
Vill ni ha ett maxtak i förskolan? Vad bör dessa ligga på (utifrån ålder) och arbetar ni för detta?
Svar: Vi tror inte att ett statligt maxtak för barnen löser problemen. Vi tror att det kan bli kontraproduktivt och leda till att man endast ser till antalet barn i en grupp och inte till de behov som barnen har. Vissa barn behöver vara i mycket små grupper och de skulle kunna hamna i kläm om man sätter ett maxtak som är alldeles för högt för dem, men lagom för andra.
I Stockholm, där Folkpartiet styr över förskolefrågorna, har vi lyckats sänka den genomsnittliga gruppstorleken från 16,6 barn till 14,8, trots den starka befolkningsökningen. Vi har byggt mängder av nya förskolor och har infört ett tak på 14 barn i småbarnsgrupperna och 16 för de äldre barnen. Personaltätheten är också hög (5 barn per vuxen).
Socialdemokratiskt styrda Göteborg och Malmö har i genomsnitt 17,6 barn per grupp. De har inte klarat av barnomsorgsgarantin varje år och lönerna är låga.
6. Idag saknas ofta förskollärare i grupperna. Många förskollärare har även ensamt pedagogiskt ansvar i stora barngrupper utan möjlighet till reflektion med andra förskollärare.
Hur många förskollärare anser ni att det ska vara i grupperna? Hur ska detta uppnås?
Svar: Självklart ska det vara tillräckligt många förskollärare för att hålla en hög pedagogisk kvalitet. Det är legitimerade förskollärare som ska leda förskolans verksamhet. För att detta ska vara möjligt behövs fler förskollärare, särskilt med tanke på att det är ett framtida bristyrke. För att få upp söktrycket och höja statusen har Folkpartiet återinfört förskollärarutbildningen och den är nu den mest populära lärarutbildningen. Senast i våras berättade vi också att regeringen kommer att bygga ut förskollärarutbildningen med 25 procent, vilket innebär 800 fler nybörjarplatser per år från och med 2015.
7. Idag finns det ingen reglering för hur många barn som får gå i förskolans lokaler, det oavsett lokalernas storlek. Ytorna för hundar på hunddagis är reglerade men inte för barn på förskolor. Många barn idag går i alldeles för små lokaler vilket leder både till onödiga konflikter och hög ljudvolym.
Vad anser ni om lokalernas storlek? Ska det finnas någon gräns för hur många barn som kan gå i förskolornas lokaler baserat på lokalernas storlek? Vad bör den gränsen ligga på och hur ska den regleras?
Svar: Det är viktigt att se till barnens behov och utformningen av varje lokal. Statliga maxgränser riskerar att bli trubbiga. En lokal med många kvadratmeter kan ändå vara olämplig eftersom den är opraktisk eller för att akustiken är dålig. Många gånger beror trängseln på att det är svårt att hitta lämpliga nya lokaler, trots att både den politiska viljan och resurserna finns.
8. I dagsläget saknas ofta planeringstid för förskollärare i förskolan, många förskollärare har bara ett par timmar i veckan där de förväntas planera, dokumentera och utvärdera verksamheten och förbereda utvecklingssamtal och liknande.
Vad anser ni om planeringstid/avdelningsplanering? Hur mycket planeringstid bör förskollärare ha rätt till? Hur kan möjligheter skapas till detta?
Svar: Detta behöver huvudmännen diskutera tillsammans med förskolecheferna och tillsammans komma fram till en siffra som ger alla förskollärare tillräckligt mycket tid.
9. Det finns idag en maxtaxa som reglerar vad föräldrarna betalar för en plats i förskolan. Det oavsett hur mycket föräldrarna tjänar. Enligt maxtaxan så betalar föräldrarna max 1260:- per månad för första barnet, max 840:- för andra barnet och max 420:- för tredje barnet. Maxtaxan minskar kraftigt intäkterna till förskolan. För barn 3-5 år har barnet rätt till allmän förskola 15 timmar i veckan som är avgift fri. Det innebär att föräldrarna för en heltid betalar 945:- per månad för första barnet, 630:- för andra barnet och 315:- för tredje barnet.
Vad anser ni om maxtaxan? Bör den höjas? Om ja, hur bör den se ut?
Svar: Vi har inte lagt några förslag om att höja maxtaxan. Vilka resurser som finns till förskolan beror på kommunernas ekonomi som helhet. De flesta kommuner i Sverige har en stabil ekonomi, och kommunernas resurser har ökat kraftigt på senare år.
10. I många förskolor så saknas möjlighet att gå kurser/vidareutbildningar på arbetstid. Vidareutbildningar för ofta bekostas privat och göras på vår egen fritid. Om kurser gås under arbetstid sätts det ofta inte in vikarie, något som ibland omöjliggör att gå på förskolelyft och liknande.
Vad anser ni om vidareutbildningar för oss som arbetar i förskolan? Vad kan ni göra för att öka möjligheten till att vidareutbildas?
Svar: Folkpartiet tycker det är väldigt viktigt att förskolepersonal kan fortsätta vidareutbilda sig och kompetensutvecklas. Därför har vi förlängt förskolelyftet så att det nu kommer att löpa fram till 2018.
11. I många förskolor sätts det idag inte in vikarier vid sjukdom, när pedagogerna tar semester eller vidareutbildas. Det gör att pedagoger endast kan ta semester om samvetet och kollegorna tillåter att de är en person kort den veckan.
Ska det sättas in vikarier vid sjukdom/semester/vidareutbildning? (Hur ska det då lösas ekonomiskt?) Och hur ser det ut med rätt till semester under året?
Svar: Vi tycker att man ska hålla sig till de regler som gäller när en person blir sjuk eller tar semester.
12. I många kommuner och förskolor idag så får inte barn i behov av extra stöd det stöd som de har rätt till. Förskolepedagogerna förväntas kunna ge barnen det stöd som de behöver utan att få något extra stöd i form av resurs, handledning eller utbildning.
Hur anser ni att dessa barn ska få det stöd de har rätt till (enligt lagen)? Anser ni att alla barn ska integreras i verksamheten? Ska barnen isf ha rätt till resurs? Hur vill ni få in den specialpedagogiska kompetensen i förskolan?
Svar: Barn ska självklart alltid få det stöd som de har rätt till. Vi har stärkt tillsynen av förskolan genom inrättandet av Skolinspektionen, som har befogenheter att sätta press på kommuner som inte lever upp till sina åtaganden.
13. Enligt läroplanen har alla barn rätt Tillgång till modersmålspedagoger saknas idag oftast, liksom extra resurser eller tid för att kunna få in detta i verksamheten. Vad vill ni göra för att vi ska kunna uppfylla detta?
Svar: På initiativ av Folkpartiet har skollagen (där förskolans verksamhet ingår) förändrats flera gånger för att fler barn ska kunna bli berättigade. Vi arbetar också för att fler lärare ska utbildas i ämnet.
14. Förskolan är ett av de mest utsatta yrkesområden för pedagoger vad gäller sjukdomar. Vi har trots vår redan låga lön en karensdag när vi är sjuka, vilken är mer regel än undantag att vi måste ta ut varje månad. Det gör att vår redan för låga lön blir lägre.
Vad anser ni om att det finns en karensdag för personalen i förskolan? Bör den tas bort?
Svar: Vi vill att samma villkor gäller för alla yrkesgrupper. Just nu arbetar socialförsäkringsutredningen med att titta på utformningen av karensregeln i sjukförsäkringen, och om det går att hitta en annan och bättre modell än dagens karensdag.
15. Vad anser ni om lönerna i förskolan? Hur arbetar ni för att höja lönerna i förskolan?
Svar: Vi anser att lönerna behöver öka. Därför vill vi införa karriärtjänster även för förskollärare (liksom idag finns för lärare) så att förste förskollärare och lektorer kan tjäna 5000 kronor respektive 10 000 kronor mer varje månad.
Om ni har någon länk/sida där vi kan läsa om vad ni anser om förskolan i ert partiprogram så får ni gärna maila den eller lägga ut den på vår Facebooksida.
Svar: http://www.folkpartiet.se/politik/politik-a-o/forskolan/
Svar: Vi vill satsa på förskollärarna genom att införa karriärtjänster med högre lön.
Folkpartiet och regeringen satsar också på kvaliteten i förskolan med sammanlagt över en halv miljard kronor på tre år eller 200 miljoner årligen mellan 2015 och 2017. Medlen ska gå till att stärka Skolinspektionens verksamhet och göra det möjligt att inspektera inte bara kommuner, utan också förskolor på plats, till att höja kompetens hos förskollärare och förskolechefer, samt till att få mer personal i förskolan och en lagom avdelningsstorlek, särskilt för de yngsta barnen.
För att tydligare rikta medlen ska kommunerna tillsammans med ansökan till Skolverket bifoga en plan för hur de säkerställer att särskilt avdelningarna för de yngsta barnen har en lämplig storlek.
Regeringen förlänger förskolelyftet fram till år 2018. Möjliga inriktningar skulle kunna vara:
• barn i behov av särskilt stöd när det gäller deras språkliga och kommunikativa samt matematiska utveckling,
• uppföljning och utvärdering av förskolans verksamhet,
• naturvetenskap och teknik samt
• modersmålsstöd/flerspråkighet.
För att utveckla förskolechefernas pedagogiska ledarskap föreslår vi också ett förskolechefslyft.
2. Vad mer vill ni göra som rör förskolan? (Ex. vis när det gäller barn till föräldralediga - hur många timmar ska de ha rätt till?)
Svar: Alla barn, även barn till arbetslösa och föräldralediga, ska ha möjlighet att delta i förskolans heldagsverksamhet. I dag är detta bara möjligt i vissa kommuner – vi vill att det sker i alla.
Det är viktigt att barnomsorg erbjuds på obekväm arbetstid till de familjer som behöver det. Folkpartiet har drivit igenom ett stimulansbidrag till de kommuner som erbjuder barnomsorg på kvällar, nätter och helger.
3. Anser ni att skolan/förskolan ska vara statlig eller kommunal?
Svar: Folkpartiet driver frågan att staten ska återta huvudmannaskapet för skolan.
4. Många barn går idag i stora barngrupper. Det går allt fler barn i förskolan, barnen går allt längre dagar. Rådande forskning om storleken på barngrupper och anknytningsteori säger att rekommenderat högst antal i en barngrupp ålder 1-3 år inte bör vara fler än 12 barn på 3 pedagoger och i åldern 3-5 år bör gruppen inte vara större än 15 barn på 3 pedagoger för att barnen ska må bra. Skolverkets rekommendationer på max 12 barn i 1-3 års-grupper och max 15 barn i 3-5 års-grupper togs bort i höstas eftersom att de inte följs.
Hur stora grupper arbetar ni för i förskolan (utifrån de olika åldrarna)? Och vilken personaltäthet i dessa (utifrån barnens ålder)? Är Skolverkets tidigare rekommendationer något som ni arbetar efter? Om ja, hur arbetar ni för att minska barngrupperna?
Svar: Vi arbetar för att varje grupp ska vara av den storleken att man ska kunna uppfylla de mål som finns i förskolans läroplan. I vissa 1-3 årsgrupper kan 12 barn vara alldeles för många, liksom 15 barn i grupperna med äldre barn. Varje grupp måste utformas efter behoven hos barnen som går där och efter lokalerna som de vistas i. För att minska barngrupperna där de är för stora har vi gett kommunerna ett bidrag för att minska grupperna, och vi arbetar för att Skolinspektionen ska få mer resurser att granska och upptäcka de fall där grupperna behöver bli mindre. Exempelvis i Stockholm, där vi är med och styr, har vi flera gånger varit med och stängt ner verksamhet som inte hållit måttet och där är barngrupperna mindre än rikssnittet.
5. Det finns idag inga regleringar om hur stora barngrupperna ska vara. I många kommuner blir barngrupperna allt större för alla barn i förskolan, någon som skulle kunna regleras med att sätta ett maxtak för barngruppernas storlek.
Vill ni ha ett maxtak i förskolan? Vad bör dessa ligga på (utifrån ålder) och arbetar ni för detta?
Svar: Vi tror inte att ett statligt maxtak för barnen löser problemen. Vi tror att det kan bli kontraproduktivt och leda till att man endast ser till antalet barn i en grupp och inte till de behov som barnen har. Vissa barn behöver vara i mycket små grupper och de skulle kunna hamna i kläm om man sätter ett maxtak som är alldeles för högt för dem, men lagom för andra.
I Stockholm, där Folkpartiet styr över förskolefrågorna, har vi lyckats sänka den genomsnittliga gruppstorleken från 16,6 barn till 14,8, trots den starka befolkningsökningen. Vi har byggt mängder av nya förskolor och har infört ett tak på 14 barn i småbarnsgrupperna och 16 för de äldre barnen. Personaltätheten är också hög (5 barn per vuxen).
Socialdemokratiskt styrda Göteborg och Malmö har i genomsnitt 17,6 barn per grupp. De har inte klarat av barnomsorgsgarantin varje år och lönerna är låga.
6. Idag saknas ofta förskollärare i grupperna. Många förskollärare har även ensamt pedagogiskt ansvar i stora barngrupper utan möjlighet till reflektion med andra förskollärare.
Hur många förskollärare anser ni att det ska vara i grupperna? Hur ska detta uppnås?
Svar: Självklart ska det vara tillräckligt många förskollärare för att hålla en hög pedagogisk kvalitet. Det är legitimerade förskollärare som ska leda förskolans verksamhet. För att detta ska vara möjligt behövs fler förskollärare, särskilt med tanke på att det är ett framtida bristyrke. För att få upp söktrycket och höja statusen har Folkpartiet återinfört förskollärarutbildningen och den är nu den mest populära lärarutbildningen. Senast i våras berättade vi också att regeringen kommer att bygga ut förskollärarutbildningen med 25 procent, vilket innebär 800 fler nybörjarplatser per år från och med 2015.
7. Idag finns det ingen reglering för hur många barn som får gå i förskolans lokaler, det oavsett lokalernas storlek. Ytorna för hundar på hunddagis är reglerade men inte för barn på förskolor. Många barn idag går i alldeles för små lokaler vilket leder både till onödiga konflikter och hög ljudvolym.
Vad anser ni om lokalernas storlek? Ska det finnas någon gräns för hur många barn som kan gå i förskolornas lokaler baserat på lokalernas storlek? Vad bör den gränsen ligga på och hur ska den regleras?
Svar: Det är viktigt att se till barnens behov och utformningen av varje lokal. Statliga maxgränser riskerar att bli trubbiga. En lokal med många kvadratmeter kan ändå vara olämplig eftersom den är opraktisk eller för att akustiken är dålig. Många gånger beror trängseln på att det är svårt att hitta lämpliga nya lokaler, trots att både den politiska viljan och resurserna finns.
8. I dagsläget saknas ofta planeringstid för förskollärare i förskolan, många förskollärare har bara ett par timmar i veckan där de förväntas planera, dokumentera och utvärdera verksamheten och förbereda utvecklingssamtal och liknande.
Vad anser ni om planeringstid/avdelningsplanering? Hur mycket planeringstid bör förskollärare ha rätt till? Hur kan möjligheter skapas till detta?
Svar: Detta behöver huvudmännen diskutera tillsammans med förskolecheferna och tillsammans komma fram till en siffra som ger alla förskollärare tillräckligt mycket tid.
9. Det finns idag en maxtaxa som reglerar vad föräldrarna betalar för en plats i förskolan. Det oavsett hur mycket föräldrarna tjänar. Enligt maxtaxan så betalar föräldrarna max 1260:- per månad för första barnet, max 840:- för andra barnet och max 420:- för tredje barnet. Maxtaxan minskar kraftigt intäkterna till förskolan. För barn 3-5 år har barnet rätt till allmän förskola 15 timmar i veckan som är avgift fri. Det innebär att föräldrarna för en heltid betalar 945:- per månad för första barnet, 630:- för andra barnet och 315:- för tredje barnet.
Vad anser ni om maxtaxan? Bör den höjas? Om ja, hur bör den se ut?
Svar: Vi har inte lagt några förslag om att höja maxtaxan. Vilka resurser som finns till förskolan beror på kommunernas ekonomi som helhet. De flesta kommuner i Sverige har en stabil ekonomi, och kommunernas resurser har ökat kraftigt på senare år.
10. I många förskolor så saknas möjlighet att gå kurser/vidareutbildningar på arbetstid. Vidareutbildningar för ofta bekostas privat och göras på vår egen fritid. Om kurser gås under arbetstid sätts det ofta inte in vikarie, något som ibland omöjliggör att gå på förskolelyft och liknande.
Vad anser ni om vidareutbildningar för oss som arbetar i förskolan? Vad kan ni göra för att öka möjligheten till att vidareutbildas?
Svar: Folkpartiet tycker det är väldigt viktigt att förskolepersonal kan fortsätta vidareutbilda sig och kompetensutvecklas. Därför har vi förlängt förskolelyftet så att det nu kommer att löpa fram till 2018.
11. I många förskolor sätts det idag inte in vikarier vid sjukdom, när pedagogerna tar semester eller vidareutbildas. Det gör att pedagoger endast kan ta semester om samvetet och kollegorna tillåter att de är en person kort den veckan.
Ska det sättas in vikarier vid sjukdom/semester/vidareutbildning? (Hur ska det då lösas ekonomiskt?) Och hur ser det ut med rätt till semester under året?
Svar: Vi tycker att man ska hålla sig till de regler som gäller när en person blir sjuk eller tar semester.
12. I många kommuner och förskolor idag så får inte barn i behov av extra stöd det stöd som de har rätt till. Förskolepedagogerna förväntas kunna ge barnen det stöd som de behöver utan att få något extra stöd i form av resurs, handledning eller utbildning.
Hur anser ni att dessa barn ska få det stöd de har rätt till (enligt lagen)? Anser ni att alla barn ska integreras i verksamheten? Ska barnen isf ha rätt till resurs? Hur vill ni få in den specialpedagogiska kompetensen i förskolan?
Svar: Barn ska självklart alltid få det stöd som de har rätt till. Vi har stärkt tillsynen av förskolan genom inrättandet av Skolinspektionen, som har befogenheter att sätta press på kommuner som inte lever upp till sina åtaganden.
13. Enligt läroplanen har alla barn rätt Tillgång till modersmålspedagoger saknas idag oftast, liksom extra resurser eller tid för att kunna få in detta i verksamheten. Vad vill ni göra för att vi ska kunna uppfylla detta?
Svar: På initiativ av Folkpartiet har skollagen (där förskolans verksamhet ingår) förändrats flera gånger för att fler barn ska kunna bli berättigade. Vi arbetar också för att fler lärare ska utbildas i ämnet.
14. Förskolan är ett av de mest utsatta yrkesområden för pedagoger vad gäller sjukdomar. Vi har trots vår redan låga lön en karensdag när vi är sjuka, vilken är mer regel än undantag att vi måste ta ut varje månad. Det gör att vår redan för låga lön blir lägre.
Vad anser ni om att det finns en karensdag för personalen i förskolan? Bör den tas bort?
Svar: Vi vill att samma villkor gäller för alla yrkesgrupper. Just nu arbetar socialförsäkringsutredningen med att titta på utformningen av karensregeln i sjukförsäkringen, och om det går att hitta en annan och bättre modell än dagens karensdag.
15. Vad anser ni om lönerna i förskolan? Hur arbetar ni för att höja lönerna i förskolan?
Svar: Vi anser att lönerna behöver öka. Därför vill vi införa karriärtjänster även för förskollärare (liksom idag finns för lärare) så att förste förskollärare och lektorer kan tjäna 5000 kronor respektive 10 000 kronor mer varje månad.
Om ni har någon länk/sida där vi kan läsa om vad ni anser om förskolan i ert partiprogram så får ni gärna maila den eller lägga ut den på vår Facebooksida.
Svar: http://www.folkpartiet.se/politik/politik-a-o/forskolan/