Kristdemokraternas svar på förskoleupprorets enkät inför valet 2014
1. Vad vill ni göra för att skapa bättre förutsättningar i förskolan?
Vi vill att det ska vara obligatoriskt för varje kommun att fatta beslut om maxtak för barngruppernas storlek. Skolverkets allmänna råd om barngruppens storlek ska återinföras. Vi vill tillåta de kommuner som vill minska småbarnsgrupperna, att höja maxtaxan. Mer om det skriver vi under punkt 4 och 9. Dessutom vill vi att det betonas i förskolans läroplan vikten av att arbeta med de minsta barnens anknytningsprocess och stärkta trygghet. Vi vill också minska förskolepersonalens administrativa och dokumenterande uppgifter, vilket kommer att bidra till mer tid för barnen.
2. Vad mer vill ni göra som rör förskolan? (Ex. vis när det gäller barn till föräldralediga - hur många timmar ska de ha rätt till?)
Vi vill att föräldrar ska få tillgång till öppna jämförelser av förskolor med viktiga nyckeltal. Skolverkets jämförelsedatabas för förskola och familjedaghem måste därför vidareutvecklas. Vi tycker vidare att det är viktigt att stärka tillsynsansvaret över barnomsorgen. Därtill vill vi skärpa skollagen så att kommunen blir skyldig att erbjuda familjedaghem till dem som önskar det. För oss är det även angeläget att uppvärdera familjedaghemmen (dagmammornas arbete). Vi vill öka antalet familjedaghem. Vi vill att den barnomsorgspeng som i dag finns ska kunna ges även för de föräldrar som vill ta hand om egna barn i hemmet.
3. Anser ni att skolan/förskolan ska vara statlig eller kommunal?
Vi anser att förskolan ska vara ett kommunalt ansvar, men tycker att det är viktigt att det finns fler driftsformer än den kommunala.
4. Många barn går idag i stora barngrupper. Det går allt fler barn i förskolan, barnen går allt längre dagar. Rådande forskning om storleken på barngrupper och anknytningsteori säger att rekommenderat högst antal i en barngrupp ålder 1-3 år inte bör vara fler än 12 barn på 3 pedagoger och i åldern 3-5 år bör gruppen inte vara större än 15 barn på 3 pedagoger för att barnen ska må bra. Skolverkets rekommendationer på max 12 barn i 1-3 års-grupper och max 15 barn i 3-5 års-grupper togs bort i höstas eftersom att de inte följs.
Hur stora grupper arbetar ni för i förskolan (utifrån de olika åldrarna)? Och vilken personaltäthet i dessa (utifrån barnens ålder)? Är Skolverkets tidigare rekommendationer något som ni arbetar efter? Om ja, hur arbetar ni för att minska barngrupperna?
Vi menar att Skolverkets allmänna råd om barngruppens storlek ska återinföras. Det ska vara obligatoriskt för kommunerna att fatta beslut om maxtak för barngruppernas storlek. Det skulle öka transparensen och nödvändigheten av att följa upp och utvärdera den samlade effekten av olika beslut som berör kvaliteten i förskolan. Vi vill tillåta de kommuner som vill minska småbarnsgrupperna att höja maxtaxan med 100 kronor för det första barnet. För varje krona som föräldrar betalar i höjd maxtaxa bidrar kommunerna själva med en krona och staten med två kronor. Det innebär 1,4 miljarder mer för att minska barngruppernas storlek. Dessutom vill vi att det i förskolans läroplan betonas vikten av att arbeta med de minsta barnens anknytningsprocess och stärkta trygghet. Eftersom små barn inte kan knyta an till alltför många personer är det viktigt att, när man talar om antalet barn per pedagog också tala om barngruppernas storlek, så att man inte riskerar att få en situation där personaltätheten är hög men där barngrupperna är stora.
5. Det finns idag inga regleringar om hur stora barngrupperna ska vara. I många kommuner blir barngrupperna allt större för alla barn i förskolan, någon som skulle kunna regleras med att sätta ett maxtak för barngruppernas storlek.
Vill ni ha ett maxtak i förskolan? Vad bör dessa ligga på (utifrån ålder) och arbetar ni för detta?
Det ska vara obligatoriskt för kommunerna att fatta beslut om maxtak för barngruppernas storlek. Skolverkets allmänna råd om barngruppens storlek ska återinföras, det vill säga max 12 barn i 1-3-årsgrupper och max 15 barn i 3-5-årsgrupper.
6. Idag saknas ofta förskollärare i grupperna. Många förskollärare har även ensamt pedagogiskt ansvar i stora barngrupper utan möjlighet till reflektion med andra förskollärare.
Hur många förskollärare anser ni att det ska vara i grupperna? Hur ska detta uppnås?
Det är viktigt att det finns förskollärare i förskolan som kan ha ett särskilt ansvar för den pedagogiska verksamheten. Vi har inte på nationell nivå fastställt hur många förskollärare som vi anser att det ska vara i varje grupp.
7. Idag finns det ingen reglering för hur många barn som får gå i förskolans lokaler, det oavsett lokalernas storlek. Ytorna för hundar på hunddagis är reglerade men inte för barn på förskolor. Många barn idag går i alldeles försmå lokaler vilket leder både till onödiga konflikter och hög ljudvolym.
Vad anser ni om lokalernas storlek? Ska det finnas någon gräns för hur många barn som kan gå i förskolornas lokaler baserat på lokalernas storlek? Vad bör den gränsen ligga på och hur ska den regleras?
Självklart ska barn och personal i förskolan ha en god miljö, ytan ska vara tillräckligt stor för barnens behov. Alla barn är olika och unika, barngruppernas sammanställning och storlek behöver anpassas för att överensstämma med de lokaler som finns att tillgå. Därmed är det svårt att säga exakta gränstal. Det är huvudmannens ansvar att se till att barn och personal har en god miljö.
8. I dagsläget saknas ofta planeringstid för förskollärare i förskolan, många förskollärare har bara ett par timmar i veckan där de förväntas planera, dokumentera och utvärdera verksamheten och förbereda utvecklingssamtal och liknande. Vad anser ni om planeringstid/avdelningsplanering? Hur mycket planeringstid bör förskollärare ha rätt till? Hur kan möjligheter skapas till detta?
Det är viktigt att förskolelärarna får tid till att planera och utvärdera arbetet. Kristdemokraterna vill minska förskolepersonalens administrativa och dokumenterande uppgifter för att möjliggöra mer tid för barnen. Hur och när planeringstider schemaläggs bör bestämmas av förskolechefen.
9. Det finns idag en maxtaxa som reglerar vad föräldrarna betalar för en plats i förskolan. Det oavsett hur mycket föräldrarna tjänar. Enligt maxtaxan så betalar föräldrarna max 1260:- per månad för första barnet, max 840:- för andra barnet och max 420:- för tredje barnet. Maxtaxan minskar kraftigt intäkterna till förskolan. För barn 3-5 år har barnet rätt till allmän förskola 15 timmar i veckan som är avgiftsfri. Det innebär att föräldrarna för en heltid betalar 945:- per månad för första barnet, 630:- för andra barnet och 315:- för tredje barnet. Vad anser ni om maxtaxan? Bör den höjas? Om ja, hur bör den se ut?
Vi vill att maxtaxans utformning ska ses över med målet att tydligt koppla avgiften till vistelsetiden och att maxtaxans tak indexeras. Vi vill tillåta de kommuner som vill minska småbarnsgrupperna, att höja maxtaxan med 100 kronor för det första barnet, 67
kronor för andra barnet respektive 33 kronor för tredje barnet. Det skulle ge kommunerna en intäktsökning på cirka 350 miljoner kronor. För varje krona som föräldrar betalar i höjd maxtaxa bidrar kommunerna själva med en krona och staten med två kronor. Det innebär 1,4 miljarder mer för att minska barngruppernas storlek. En förutsättning för att en kommun ska få rätten att höja maxtaxan ska vara att kommunen kan visa en konkret och beräkningsbar plan för hur barngruppernas storlek ska minskas med särskilt fokus på småbarnsgrupperna. Kommuner som inte kan visa en sådan plan får inte höja maxtaxan. Förskolan är kraftigt subventionerad. Avgifterna som föräldrarna betalar har legat på samma nivå sedan 2004 trots att kostnaden per barn har stigit med 25 procent under perioden.
10. I många förskolor så saknas möjlighet att gå kurser/vidareutbildningar på arbetstid. Vidareutbildningar för ofta bekostas privat och göras på vår egenfritid. Om kurser gås under arbetstid sätts det ofta inte in vikarie, något som ibland omöjliggör att gå på förskolelyft och liknande. Vad anser ni om vidareutbildningar för oss som arbetar i förskolan? Vad kan ni göra för att öka möjligheten till att vidareutbildas?
Det är viktigt att få utvecklas inom sitt yrke. Alliansregeringen införde Förskolelyftet i syfte att utveckla förskolepersonalens kompetens. Vi står bakom att Förskolelyftet förlängs till 2018.
11. I många förskolor sätts det idag inte in vikarier vid sjukdom, när pedagogerna tar semester eller vidareutbildas. Det gör att pedagoger endast kanta semester om samvetet och kollegorna tillåter att de är en person kort den veckan.
Ska det sättas in vikarier vid sjukdom/semester/vidareutbildning? (Hur ska det då lösas ekonomiskt?) Och hur ser det ut med rätt till semester under året?
Vi ser med oro på att barngrupperna inom förskolan blir allt större. Det medför att personalens situation och förutsättningar blir svårare. Förskolechefen är ansvarig för bemanningen, schemaläggning och att bevilja semester. Rätten till semester är tydlig och regleras i semesterlagen och kollektivavtal.
12. I många kommuner och förskolor idag så får inte barn i behov av extra stöd det stöd som de har rätt till. Förskolepedagogerna förväntas kunna ge barnen det stöd som de behöver utan att få något extra stöd i form av resurs, handledning eller utbildning.
Hur anser ni att dessa barn ska få det stöd de har rätt till (enligt lagen)? Anser ni att alla barn ska integreras i verksamheten? Ska barnen isf ha rätt till resurs? Hur vill ni få in den specialpedagogiska kompetensen i förskolan?
I skollagen anges att barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling ska ges det stöd som deras speciella behov kräver. Det är förskolechefen som har ansvar att se till att barnen får stöd. Det är Skolinspektionens uppgift att granska att förskolan följer lagar och regler. Dit kan även privatpersoner vända sig om man exempelvis anser att förskolan brister i att ge barn särskilt stöd. Barn med behov av stöd ska få hjälp av personal med rätt kompetens. Kristdemokraterna vill införa ett särskilt speciallärarlyft för att stimulera lärare som vill vidareutbilda sig till speciallärare.
13. Enligt läroplanen har alla barn rätt till sitt modersmål i verksamheten. Tillgång till modersmålspedagoger saknas idag oftast, liksom extra resurser eller tid för att kunna få in detta i verksamheten. Vad vill ni göra för att vi ska kunna uppfylla detta?
Det är kommunerna som har det yttersta ansvaret för att se till att verksamheten uppfyller kraven i läroplanerna. I förskolan är de mål som gäller modersmål strävansmål och eftersom det är brist på lärare i modersmål finns det en risk att kommunerna inte klarar att möta läroplanens ambitioner på detta område. För att öka möjligheten för kommunerna att tillsvidareanställa personal som kan undervisa i modersmål, har vi medverkat till att riksdagen på regeringens initiativ nyligen beslutat att lärare i modersmål ska vara undantagna från kravet på legitimation för tillsvidareanställning. Den nya lagen trädde i kraft 1 juli i år och bör öka kommunernas möjligheter att rekrytera modersmålspedagoger. Med god samverkan inom kommunen bör det leda till att möjligheterna att uppfylla läroplanens strävansmål ökar.
14. Förskolan är ett av de mest utsatta yrkesområden för pedagoger vad gäller sjukdomar. Vi har trots vår redan låga lön en karensdag när vi är sjuka, vilken är mer regel än undantag att vi måste ta ut varje månad. Det gör att vår redan för låga lön blir lägre.
Vad anser ni om att det finns en karensdag för personalen i förskolan? Bör den tas bort?
Vi vill få fram en rättvisare självrisk i sjukförsäkringen. Dagens system med en karensdag drabbar särskilt kvinnodominerade yrken, så som förskolepersonal. Socialförsäkringsutredningen, där samtliga riksdagspartier är representerade, arbetar med frågan. Utredningen ska lägga fram sitt förslag för regeringen i januari nästa år. Kristdemokraternas utgångspunkt är att man ska utreda möjligheterna att hitta en bättre konstruktion än den som finns i dag.
15. Vad anser ni om lönerna i förskolan? Hur arbetar ni för att höja lönerna i förskolan?
Kristdemokraterna vill uppvärdera yrkesgrupperna inom barnomsorgen. Traditionella kvinnliga yrkesområden som vård, omsorg och undervisning ska lönemässigt värderas lika högt som traditionellt manliga yrkesområden. Ett viktigt led i detta är att tillåta privata driftsformer och låta förskolepersonal driva förskolor själva, om de vill. Det är inte hela lösningen, men en del av den.
Vi vill att det ska vara obligatoriskt för varje kommun att fatta beslut om maxtak för barngruppernas storlek. Skolverkets allmänna råd om barngruppens storlek ska återinföras. Vi vill tillåta de kommuner som vill minska småbarnsgrupperna, att höja maxtaxan. Mer om det skriver vi under punkt 4 och 9. Dessutom vill vi att det betonas i förskolans läroplan vikten av att arbeta med de minsta barnens anknytningsprocess och stärkta trygghet. Vi vill också minska förskolepersonalens administrativa och dokumenterande uppgifter, vilket kommer att bidra till mer tid för barnen.
2. Vad mer vill ni göra som rör förskolan? (Ex. vis när det gäller barn till föräldralediga - hur många timmar ska de ha rätt till?)
Vi vill att föräldrar ska få tillgång till öppna jämförelser av förskolor med viktiga nyckeltal. Skolverkets jämförelsedatabas för förskola och familjedaghem måste därför vidareutvecklas. Vi tycker vidare att det är viktigt att stärka tillsynsansvaret över barnomsorgen. Därtill vill vi skärpa skollagen så att kommunen blir skyldig att erbjuda familjedaghem till dem som önskar det. För oss är det även angeläget att uppvärdera familjedaghemmen (dagmammornas arbete). Vi vill öka antalet familjedaghem. Vi vill att den barnomsorgspeng som i dag finns ska kunna ges även för de föräldrar som vill ta hand om egna barn i hemmet.
3. Anser ni att skolan/förskolan ska vara statlig eller kommunal?
Vi anser att förskolan ska vara ett kommunalt ansvar, men tycker att det är viktigt att det finns fler driftsformer än den kommunala.
4. Många barn går idag i stora barngrupper. Det går allt fler barn i förskolan, barnen går allt längre dagar. Rådande forskning om storleken på barngrupper och anknytningsteori säger att rekommenderat högst antal i en barngrupp ålder 1-3 år inte bör vara fler än 12 barn på 3 pedagoger och i åldern 3-5 år bör gruppen inte vara större än 15 barn på 3 pedagoger för att barnen ska må bra. Skolverkets rekommendationer på max 12 barn i 1-3 års-grupper och max 15 barn i 3-5 års-grupper togs bort i höstas eftersom att de inte följs.
Hur stora grupper arbetar ni för i förskolan (utifrån de olika åldrarna)? Och vilken personaltäthet i dessa (utifrån barnens ålder)? Är Skolverkets tidigare rekommendationer något som ni arbetar efter? Om ja, hur arbetar ni för att minska barngrupperna?
Vi menar att Skolverkets allmänna råd om barngruppens storlek ska återinföras. Det ska vara obligatoriskt för kommunerna att fatta beslut om maxtak för barngruppernas storlek. Det skulle öka transparensen och nödvändigheten av att följa upp och utvärdera den samlade effekten av olika beslut som berör kvaliteten i förskolan. Vi vill tillåta de kommuner som vill minska småbarnsgrupperna att höja maxtaxan med 100 kronor för det första barnet. För varje krona som föräldrar betalar i höjd maxtaxa bidrar kommunerna själva med en krona och staten med två kronor. Det innebär 1,4 miljarder mer för att minska barngruppernas storlek. Dessutom vill vi att det i förskolans läroplan betonas vikten av att arbeta med de minsta barnens anknytningsprocess och stärkta trygghet. Eftersom små barn inte kan knyta an till alltför många personer är det viktigt att, när man talar om antalet barn per pedagog också tala om barngruppernas storlek, så att man inte riskerar att få en situation där personaltätheten är hög men där barngrupperna är stora.
5. Det finns idag inga regleringar om hur stora barngrupperna ska vara. I många kommuner blir barngrupperna allt större för alla barn i förskolan, någon som skulle kunna regleras med att sätta ett maxtak för barngruppernas storlek.
Vill ni ha ett maxtak i förskolan? Vad bör dessa ligga på (utifrån ålder) och arbetar ni för detta?
Det ska vara obligatoriskt för kommunerna att fatta beslut om maxtak för barngruppernas storlek. Skolverkets allmänna råd om barngruppens storlek ska återinföras, det vill säga max 12 barn i 1-3-årsgrupper och max 15 barn i 3-5-årsgrupper.
6. Idag saknas ofta förskollärare i grupperna. Många förskollärare har även ensamt pedagogiskt ansvar i stora barngrupper utan möjlighet till reflektion med andra förskollärare.
Hur många förskollärare anser ni att det ska vara i grupperna? Hur ska detta uppnås?
Det är viktigt att det finns förskollärare i förskolan som kan ha ett särskilt ansvar för den pedagogiska verksamheten. Vi har inte på nationell nivå fastställt hur många förskollärare som vi anser att det ska vara i varje grupp.
7. Idag finns det ingen reglering för hur många barn som får gå i förskolans lokaler, det oavsett lokalernas storlek. Ytorna för hundar på hunddagis är reglerade men inte för barn på förskolor. Många barn idag går i alldeles försmå lokaler vilket leder både till onödiga konflikter och hög ljudvolym.
Vad anser ni om lokalernas storlek? Ska det finnas någon gräns för hur många barn som kan gå i förskolornas lokaler baserat på lokalernas storlek? Vad bör den gränsen ligga på och hur ska den regleras?
Självklart ska barn och personal i förskolan ha en god miljö, ytan ska vara tillräckligt stor för barnens behov. Alla barn är olika och unika, barngruppernas sammanställning och storlek behöver anpassas för att överensstämma med de lokaler som finns att tillgå. Därmed är det svårt att säga exakta gränstal. Det är huvudmannens ansvar att se till att barn och personal har en god miljö.
8. I dagsläget saknas ofta planeringstid för förskollärare i förskolan, många förskollärare har bara ett par timmar i veckan där de förväntas planera, dokumentera och utvärdera verksamheten och förbereda utvecklingssamtal och liknande. Vad anser ni om planeringstid/avdelningsplanering? Hur mycket planeringstid bör förskollärare ha rätt till? Hur kan möjligheter skapas till detta?
Det är viktigt att förskolelärarna får tid till att planera och utvärdera arbetet. Kristdemokraterna vill minska förskolepersonalens administrativa och dokumenterande uppgifter för att möjliggöra mer tid för barnen. Hur och när planeringstider schemaläggs bör bestämmas av förskolechefen.
9. Det finns idag en maxtaxa som reglerar vad föräldrarna betalar för en plats i förskolan. Det oavsett hur mycket föräldrarna tjänar. Enligt maxtaxan så betalar föräldrarna max 1260:- per månad för första barnet, max 840:- för andra barnet och max 420:- för tredje barnet. Maxtaxan minskar kraftigt intäkterna till förskolan. För barn 3-5 år har barnet rätt till allmän förskola 15 timmar i veckan som är avgiftsfri. Det innebär att föräldrarna för en heltid betalar 945:- per månad för första barnet, 630:- för andra barnet och 315:- för tredje barnet. Vad anser ni om maxtaxan? Bör den höjas? Om ja, hur bör den se ut?
Vi vill att maxtaxans utformning ska ses över med målet att tydligt koppla avgiften till vistelsetiden och att maxtaxans tak indexeras. Vi vill tillåta de kommuner som vill minska småbarnsgrupperna, att höja maxtaxan med 100 kronor för det första barnet, 67
kronor för andra barnet respektive 33 kronor för tredje barnet. Det skulle ge kommunerna en intäktsökning på cirka 350 miljoner kronor. För varje krona som föräldrar betalar i höjd maxtaxa bidrar kommunerna själva med en krona och staten med två kronor. Det innebär 1,4 miljarder mer för att minska barngruppernas storlek. En förutsättning för att en kommun ska få rätten att höja maxtaxan ska vara att kommunen kan visa en konkret och beräkningsbar plan för hur barngruppernas storlek ska minskas med särskilt fokus på småbarnsgrupperna. Kommuner som inte kan visa en sådan plan får inte höja maxtaxan. Förskolan är kraftigt subventionerad. Avgifterna som föräldrarna betalar har legat på samma nivå sedan 2004 trots att kostnaden per barn har stigit med 25 procent under perioden.
10. I många förskolor så saknas möjlighet att gå kurser/vidareutbildningar på arbetstid. Vidareutbildningar för ofta bekostas privat och göras på vår egenfritid. Om kurser gås under arbetstid sätts det ofta inte in vikarie, något som ibland omöjliggör att gå på förskolelyft och liknande. Vad anser ni om vidareutbildningar för oss som arbetar i förskolan? Vad kan ni göra för att öka möjligheten till att vidareutbildas?
Det är viktigt att få utvecklas inom sitt yrke. Alliansregeringen införde Förskolelyftet i syfte att utveckla förskolepersonalens kompetens. Vi står bakom att Förskolelyftet förlängs till 2018.
11. I många förskolor sätts det idag inte in vikarier vid sjukdom, när pedagogerna tar semester eller vidareutbildas. Det gör att pedagoger endast kanta semester om samvetet och kollegorna tillåter att de är en person kort den veckan.
Ska det sättas in vikarier vid sjukdom/semester/vidareutbildning? (Hur ska det då lösas ekonomiskt?) Och hur ser det ut med rätt till semester under året?
Vi ser med oro på att barngrupperna inom förskolan blir allt större. Det medför att personalens situation och förutsättningar blir svårare. Förskolechefen är ansvarig för bemanningen, schemaläggning och att bevilja semester. Rätten till semester är tydlig och regleras i semesterlagen och kollektivavtal.
12. I många kommuner och förskolor idag så får inte barn i behov av extra stöd det stöd som de har rätt till. Förskolepedagogerna förväntas kunna ge barnen det stöd som de behöver utan att få något extra stöd i form av resurs, handledning eller utbildning.
Hur anser ni att dessa barn ska få det stöd de har rätt till (enligt lagen)? Anser ni att alla barn ska integreras i verksamheten? Ska barnen isf ha rätt till resurs? Hur vill ni få in den specialpedagogiska kompetensen i förskolan?
I skollagen anges att barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling ska ges det stöd som deras speciella behov kräver. Det är förskolechefen som har ansvar att se till att barnen får stöd. Det är Skolinspektionens uppgift att granska att förskolan följer lagar och regler. Dit kan även privatpersoner vända sig om man exempelvis anser att förskolan brister i att ge barn särskilt stöd. Barn med behov av stöd ska få hjälp av personal med rätt kompetens. Kristdemokraterna vill införa ett särskilt speciallärarlyft för att stimulera lärare som vill vidareutbilda sig till speciallärare.
13. Enligt läroplanen har alla barn rätt till sitt modersmål i verksamheten. Tillgång till modersmålspedagoger saknas idag oftast, liksom extra resurser eller tid för att kunna få in detta i verksamheten. Vad vill ni göra för att vi ska kunna uppfylla detta?
Det är kommunerna som har det yttersta ansvaret för att se till att verksamheten uppfyller kraven i läroplanerna. I förskolan är de mål som gäller modersmål strävansmål och eftersom det är brist på lärare i modersmål finns det en risk att kommunerna inte klarar att möta läroplanens ambitioner på detta område. För att öka möjligheten för kommunerna att tillsvidareanställa personal som kan undervisa i modersmål, har vi medverkat till att riksdagen på regeringens initiativ nyligen beslutat att lärare i modersmål ska vara undantagna från kravet på legitimation för tillsvidareanställning. Den nya lagen trädde i kraft 1 juli i år och bör öka kommunernas möjligheter att rekrytera modersmålspedagoger. Med god samverkan inom kommunen bör det leda till att möjligheterna att uppfylla läroplanens strävansmål ökar.
14. Förskolan är ett av de mest utsatta yrkesområden för pedagoger vad gäller sjukdomar. Vi har trots vår redan låga lön en karensdag när vi är sjuka, vilken är mer regel än undantag att vi måste ta ut varje månad. Det gör att vår redan för låga lön blir lägre.
Vad anser ni om att det finns en karensdag för personalen i förskolan? Bör den tas bort?
Vi vill få fram en rättvisare självrisk i sjukförsäkringen. Dagens system med en karensdag drabbar särskilt kvinnodominerade yrken, så som förskolepersonal. Socialförsäkringsutredningen, där samtliga riksdagspartier är representerade, arbetar med frågan. Utredningen ska lägga fram sitt förslag för regeringen i januari nästa år. Kristdemokraternas utgångspunkt är att man ska utreda möjligheterna att hitta en bättre konstruktion än den som finns i dag.
15. Vad anser ni om lönerna i förskolan? Hur arbetar ni för att höja lönerna i förskolan?
Kristdemokraterna vill uppvärdera yrkesgrupperna inom barnomsorgen. Traditionella kvinnliga yrkesområden som vård, omsorg och undervisning ska lönemässigt värderas lika högt som traditionellt manliga yrkesområden. Ett viktigt led i detta är att tillåta privata driftsformer och låta förskolepersonal driva förskolor själva, om de vill. Det är inte hela lösningen, men en del av den.