Sverigedemokraternas svar på Förskoleupprorets enkäT Inför valet 2014
1. Vad vill ni göra för att skapa bättre förutsättningar i förskolan?
Vi Sverigedemokrater vill ha en förskola där kvaliteten sätts i främsta rummet och där vår förskola är i internationell toppklass. All pedagogisk verksamhet skall vila på beprövad vetenskaplig grund och vara evidensbaserad. Trygghet för både barn och föräldrar är viktiga i Sverigedemokraternas förskola. En lugn och trygg miljö där både klara gränser för olämpligt beteende samt frihet för barnen att leka och utvecklas i en gynnsam riktning är ledstjärnor för vår vision av den svenska förskolan.
Vi strävar efter en förskola i internationell toppklass där barnen förbereds för skolstarten och utvecklas maximalt efter sina egna förutsättningar. Förskolan skall förbereda barnen för grundskolan så att skolstarten skall gå så smidigt som möjligt. Det är också viktigt att barnen får vara barn, leka och ha roligt. Den fria leken skall dominera verksamheten men språklig och social utveckling prioriteras också.
2. Vad mer vill ni göra som rör förskolan? (Ex. vis när det gäller barn till föräldralediga - hur många timmar ska de ha rätt till?)
Sverigedemokraterna anser inte att någon tidsökning utöver de lagstadgade 15 timmar per vecka. ska åläggas redan hårt ansträngda verksamheter, utan menar att föräldrarna i första hand har ett tydligt ansvar att ta hand om sina barn. Givetvis skall barnomsorgen vara flexibel nog i de fall föräldrar behöver akut hjälp med barnpassning så att det inte blir ett hinder vid till exempel arbetsintervjuer eller dylikt.
Den traditionella förskolan passar inte alla barn, alla är olika individer med olika behov och förutsättningar därför föreslår Sverigedemokraterna att ersättningsnivån för vårdnadsbidrag höjs till 6 000 kronor per månad så att de som av olika anledningar inte vill sätta sina barn i förskolan skall kunna avstå.
Det är inte mer än rimligt att de föräldrar som väljer att ta hand om barnen på annat sätt kompenseras för detta. För Sverigedemokraterna är det viktigt att bestämmanderätten för barnens uppväxt åligger familjen
Antalet dagbarnvårdare har under en 20-årsperiod halverats. Sverigedemokraterna anser att dagbarnvårdare utgör ett fullgott komplement till barnomsorgen och att dess verksamhet bör utökas.
Vi förespråkar att även föräldrar med oregelbundna eller obekväma arbetstider ska ges möjlighet till barnpassning då det i många fall är en grundläggande förutsättning till god livsförsörjning.
Vi vill inrätta vad vi kallar för Förskoledagar. Detta är en helt valfri möjlighet där en förälder i varje hushåll får rätt till 5 dagars tjänstledighet om barnet är i åldern 1-5 år och går i förskola. Syftet med detta är att råda bot på problemet med sommarstängda förskolor.
Vi ser också positivt på mer långtgående lösningar som till exempel Nackamodellen, där föräldrarna kontrakteras av kommunen som dagbarnvårdare åt sina egna barn.
3. Anser ni att skolan/förskolan ska vara statlig eller kommunal?
Vi vill se ett återförstatligande av skolan och föreslår att det tillsätts en utredning för att komma fram till hur detta görs på bästa sätt. Vi föreslår att göra förskoleklassen obligatorisk och därmed också grundskolan tioårig.
4. Många barn går idag i stora barngrupper. Det går allt fler barn i förskolan, barnen går allt längre dagar. Rådande forskning om storleken på barngrupper och anknytningsteori säger att rekommenderat högst antal i en barngrupp ålder 1-3 år inte bör vara fler än 12 barn på 3 pedagoger och i åldern 3-5 år bör gruppen inte vara större än 15 barn på 3 pedagoger för att barnen ska må bra. Skolverkets rekommendationer på max 12 barn i 1-3 års-grupper och max 15 barn i 3-5 års-grupper togs bort i höstas eftersom att de inte följs.
Hur stora grupper arbetar ni för i förskolan (utifrån de olika åldrarna)? Och vilken personaltäthet i dessa (utifrån barnens ålder)? Är Skolverkets tidigare rekommendationer något som ni arbetar efter? Om ja, hur arbetar ni för att minska barngrupperna?
Sverigedemokraternas förespråkar mindre barngrupper då det är otroligt viktigt att personalen inte har en större barngrupp än vad som kan garantera trygghet för barnen och en barnsomsorg med kvalité. Varje barn måste få sina behov tillfredsställda i förskolan, av personal som ges rimliga förutsättningar
Om den bästa vägen är att reglera det i lag är svårt att säga men tydligare riktlinjer än vad som finns idag behövs.
5. Det finns idag inga regleringar om hur stora barngrupperna ska vara. I många kommuner blir barngrupperna allt större för alla barn i förskolan, någon som skulle kunna regleras med att sätta ett maxtak för barngruppernas storlek.
Vill ni ha ett maxtak i förskolan? Vad bör dessa ligga på (utifrån ålder) och arbetar ni för detta?¨
Det finns en tydlig koppling mellan personaltäthet och kvalitet inom barnomsorgen. Barngrupperna i förskolan får därför inte vara så stora att det innebär allvarliga kvalitetsförluster. Centralt inom alla former av barnomsorg är att barngrupperna ska vara så små som möjligt. Sverigedemokraterna är däremot inte positiva till att införa ett krav på maxtak.
6. Idag saknas ofta förskollärare i grupperna. Många förskollärare har även ensamt pedagogiskt ansvar i stora barngrupper utan möjlighet till reflektion med andra förskollärare.
Hur många förskollärare anser ni att det ska vara i grupperna? Hur ska detta uppnås?
Det bör naturligtvis inte saknas förskollärare i någon grupp. Det finns mycket att se över både vad det gäller utbildning och löner för att locka fler att bli förskollärare. .Hur många det skall vara i varje grupp måste ju vara upp till verksamheterna att själv bestämma om, faktorer som gruppsammansättning och gruppstorlek är avgörande faktorer.
7. Idag finns det ingen reglering för hur många barn som får gå i förskolans lokaler, det oavsett lokalernas storlek. Ytorna för hundar på hunddagis är reglerade men inte för barn på förskolor. Många barn idag går i alldeles för små lokaler vilket leder både till onödiga konflikter och hög ljudvolym.
Vad anser ni om lokalernas storlek? Ska det finnas någon gräns för hur många barn som kan gå i förskolornas lokaler baserat på lokalernas storlek? Vad bör den gränsen ligga på och hur ska den regleras?
Det är inte rimligt att ha för många barn i för små lokaler, många lokaler är dessutom undermåliga vad gäller akustik, ventilation, belysning mm. Det bör absolut finnas en gräns för hur många barn som får gå i lokalerna baserat på lokalens storlek. Vilken gräns och hur detta skall regleras får utredningar föreslå. Dock måste möjlighet till undantag finnas för speciella, tillfälliga situationer.
8. I dagsläget saknas ofta planeringstid för förskollärare i förskolan, många förskollärare har bara ett par timmar i veckan där de förväntas planera, dokumentera och utvärdera verksamheten och förbereda utvecklingssamtal och liknande. Vad anser ni om planeringstid/avdelningsplanering? Hur mycket planeringstid bör förskollärare ha rätt till? Hur kan möjligheter skapas till detta?
Som politiker kan vi inte gå in och peta för att bestämma in i minsta detalj, naturligtvis skall det finnas tid för planering hur mycket planeringstid som skall avsättas får varje förskola/enhet själv komma fram till då planeringsbehoven skiljer sig avsevärt.
9. Det finns idag en maxtaxa som reglerar vad föräldrarna betalar för en plats i förskolan. Det oavsett hur mycket föräldrarna tjänar. Enligt maxtaxan så betalar föräldrarna max 1260:- per månad för första barnet, max 840:- för andra barnet och max 420:- för tredje barnet. Maxtaxan minskar kraftigt intäkterna till förskolan. För barn 3-5 år har barnet rätt till allmän förskola 15 timmar i veckan som är avgift fri. Det innebär att föräldrarna för en heltid betalar 945:- per månad för första barnet, 630:- för andra barnet och 315:- för tredje barnet.
Vad anser ni om maxtaxan? Bör den höjas? Om ja, hur bör den se ut?
Det kan finnas anledning att se över systemet om maxtaxan, men i dagsläget har vi inte lagt något sådant förslag.
10. I många förskolor så saknas möjlighet att gå kurser/vidareutbildningar på arbetstid. Vidareutbildningar för ofta bekostas privat och göras på vår egen fritid. Om kurser gås under arbetstid sätts det ofta inte in vikarie, något som ibland omöjliggör att gå på förskolelyft och liknande.
Vad anser ni om vidareutbildningar för oss som arbetar i förskolan? Vad kan ni göra för att öka möjligheten till att vidareutbildas?
Det måste finnas fler tydliga karriärvägar, vidareutbildningar är viktigt och skall premieras, det bör ligga i arbetsgivarens intresse att personalen vidareutbildar sig för att kunna utveckla verksamheten. Vidareutbildning som gynnar verksamheten skall inte bekostas privat och extra personal bör sättas in vid behov. Läser man in en hel utbildning får man självklart vara beredd att satsa egen tid ocksp på det.
Fler unga måste lockas att välja förskolläraryrket och då måste det också finnas karriärvägar för den som vill mer.
11. I många förskolor sätts det idag inte in vikarier vid sjukdom, när pedagogerna tar semester eller vidareutbildas. Det gör att pedagoger endast kan ta semester om samvetet och kollegorna tillåter att de är en person kort den veckan.
Ska det sättas in vikarier vid sjukdom/semester/vidareutbildning? (Hur ska det då lösas ekonomiskt?) Och hur ser det ut med rätt till semester under året?
Att upprätthålla god kvalite´ måste komma i första hand. Vid sjukdom/semester/ vidareutbildning så måste utgångspunkten vara att extra personal sätts in.
Frågan om vikarier är komplicerad och vi förordar inte lagstiftning på området. Ibland kan det vara omöjligt att hitta vikarier och alternativet som återstår är att täcka upp för varandra. Ett problem som knappast skall behöva uppstå vid planerad ledighet utan vid enstaka tillfälle. Det här är frågor som måste skötas lokalt ute på enheterna.
12. I många kommuner och förskolor idag så får inte barn i behov av extra stöd det stöd som de har rätt till. Förskolepedagogerna förväntas kunna ge barnen det stöd som de behöver utan att få något extra stöd i form av resurs, handledning eller utbildning.
Hur anser ni att dessa barn ska få det stöd de har rätt till (enligt lagen)? Anser ni att alla barn ska integreras i verksamheten? Ska barnen isf ha rätt till resurs? Hur vill ni få in den specialpedagogiska kompetensen i förskolan?
Nej alla barn skall inte integreras i verksamheten. Alla barn mår inte bäst av att integreras och det måste bedömas utifrån varje enskild individ. De barn som behöver extra resurser skall få det, det är orimligt att lägga över det ansvaret på pedagogen och det går inte sällan ut över den övriga gruppen. 8 Kap. 7§, 9§. Skollagen är mycket tydlig vad gäller extra stöd till barn i behov av extra stöd. Fungerar inte detta så bryter förskolecheferna mot Skollagen och det bör anmälas till Skolinspektionen. Är orsakerna till bristande stöd av ekonomisk art så är detta en fråga för både kommuner och staten hur vi prioriterar våra resurser.
13. Enligt läroplanen har alla barn rätt till sitt modersmål i verksamheten. Tillgång till modersmålspedagoger saknas idag oftast, liksom extra resurser eller tid för att kunna få in detta i verksamheten. Vad vill ni göra för att vi ska kunna uppfylla detta?
Vi vill ändra detta i läroplanen och i stället satsa mer på svenskundervisning. Det elever med utländsk härkomst behöver är att lära sig svenska. Modersmål skall erbjudas efter skoltid på frivillig basis. Det är inte barnens hemspråk som är problemet, utan det svenska språket. Idag ser vi hur många invandrarbarn inte kan förstå eller göra sig förstådda och det hämmar dem i sin utveckling och inte minst socialt. Att t.ex. bara ta leksaker från någon annan utan att fråga, att knuffa undan istället för att be någon att flytta sig ger ingen bra start i det sociala samspelet.
14. Förskolan är ett av de mest utsatta yrkesområden för pedagoger vad gäller sjukdomar. Vi har trots vår redan låga lön en karensdag när vi är sjuka, vilken är mer regel än undantag att vi måste ta ut varje månad. Det gör att vår redan för låga lön blir lägre.
Vad anser ni om att det finns en karensdag för personalen i förskolan? Bör den tas bort?
Personligen anser jag att den bör tas bort och det är också något vi tittar på, för det är en mycket angelägen fråga. Vi föreslår i vårt vårdlyft slopad karensdag inom yrken i offentlig sektor med hög smittorisk, men än så länge begränsat detta till vårdyrken tills vi fullt ut kan finansiera ett utvidgat förslag.
15. Vad anser ni om lönerna i förskolan? Hur arbetar ni för att höja lönerna i förskolan?
Lönerna i förskolan är låga och det skulle vara välgörande för hela samhället om de höjdes. Nu är det en kommunal fråga och staten har begränsade möjligheter att påverka lönebildningen inom förskolan. Ett grepp som faktiskt skulle kunna förbättra ekonomin för de anställda och indirekt höja reallönen vore att se över detta med karensdagen, vilket vi som sagt skall titta vidare på.
Vi Sverigedemokrater vill ha en förskola där kvaliteten sätts i främsta rummet och där vår förskola är i internationell toppklass. All pedagogisk verksamhet skall vila på beprövad vetenskaplig grund och vara evidensbaserad. Trygghet för både barn och föräldrar är viktiga i Sverigedemokraternas förskola. En lugn och trygg miljö där både klara gränser för olämpligt beteende samt frihet för barnen att leka och utvecklas i en gynnsam riktning är ledstjärnor för vår vision av den svenska förskolan.
Vi strävar efter en förskola i internationell toppklass där barnen förbereds för skolstarten och utvecklas maximalt efter sina egna förutsättningar. Förskolan skall förbereda barnen för grundskolan så att skolstarten skall gå så smidigt som möjligt. Det är också viktigt att barnen får vara barn, leka och ha roligt. Den fria leken skall dominera verksamheten men språklig och social utveckling prioriteras också.
2. Vad mer vill ni göra som rör förskolan? (Ex. vis när det gäller barn till föräldralediga - hur många timmar ska de ha rätt till?)
Sverigedemokraterna anser inte att någon tidsökning utöver de lagstadgade 15 timmar per vecka. ska åläggas redan hårt ansträngda verksamheter, utan menar att föräldrarna i första hand har ett tydligt ansvar att ta hand om sina barn. Givetvis skall barnomsorgen vara flexibel nog i de fall föräldrar behöver akut hjälp med barnpassning så att det inte blir ett hinder vid till exempel arbetsintervjuer eller dylikt.
Den traditionella förskolan passar inte alla barn, alla är olika individer med olika behov och förutsättningar därför föreslår Sverigedemokraterna att ersättningsnivån för vårdnadsbidrag höjs till 6 000 kronor per månad så att de som av olika anledningar inte vill sätta sina barn i förskolan skall kunna avstå.
Det är inte mer än rimligt att de föräldrar som väljer att ta hand om barnen på annat sätt kompenseras för detta. För Sverigedemokraterna är det viktigt att bestämmanderätten för barnens uppväxt åligger familjen
Antalet dagbarnvårdare har under en 20-årsperiod halverats. Sverigedemokraterna anser att dagbarnvårdare utgör ett fullgott komplement till barnomsorgen och att dess verksamhet bör utökas.
Vi förespråkar att även föräldrar med oregelbundna eller obekväma arbetstider ska ges möjlighet till barnpassning då det i många fall är en grundläggande förutsättning till god livsförsörjning.
Vi vill inrätta vad vi kallar för Förskoledagar. Detta är en helt valfri möjlighet där en förälder i varje hushåll får rätt till 5 dagars tjänstledighet om barnet är i åldern 1-5 år och går i förskola. Syftet med detta är att råda bot på problemet med sommarstängda förskolor.
Vi ser också positivt på mer långtgående lösningar som till exempel Nackamodellen, där föräldrarna kontrakteras av kommunen som dagbarnvårdare åt sina egna barn.
3. Anser ni att skolan/förskolan ska vara statlig eller kommunal?
Vi vill se ett återförstatligande av skolan och föreslår att det tillsätts en utredning för att komma fram till hur detta görs på bästa sätt. Vi föreslår att göra förskoleklassen obligatorisk och därmed också grundskolan tioårig.
4. Många barn går idag i stora barngrupper. Det går allt fler barn i förskolan, barnen går allt längre dagar. Rådande forskning om storleken på barngrupper och anknytningsteori säger att rekommenderat högst antal i en barngrupp ålder 1-3 år inte bör vara fler än 12 barn på 3 pedagoger och i åldern 3-5 år bör gruppen inte vara större än 15 barn på 3 pedagoger för att barnen ska må bra. Skolverkets rekommendationer på max 12 barn i 1-3 års-grupper och max 15 barn i 3-5 års-grupper togs bort i höstas eftersom att de inte följs.
Hur stora grupper arbetar ni för i förskolan (utifrån de olika åldrarna)? Och vilken personaltäthet i dessa (utifrån barnens ålder)? Är Skolverkets tidigare rekommendationer något som ni arbetar efter? Om ja, hur arbetar ni för att minska barngrupperna?
Sverigedemokraternas förespråkar mindre barngrupper då det är otroligt viktigt att personalen inte har en större barngrupp än vad som kan garantera trygghet för barnen och en barnsomsorg med kvalité. Varje barn måste få sina behov tillfredsställda i förskolan, av personal som ges rimliga förutsättningar
Om den bästa vägen är att reglera det i lag är svårt att säga men tydligare riktlinjer än vad som finns idag behövs.
5. Det finns idag inga regleringar om hur stora barngrupperna ska vara. I många kommuner blir barngrupperna allt större för alla barn i förskolan, någon som skulle kunna regleras med att sätta ett maxtak för barngruppernas storlek.
Vill ni ha ett maxtak i förskolan? Vad bör dessa ligga på (utifrån ålder) och arbetar ni för detta?¨
Det finns en tydlig koppling mellan personaltäthet och kvalitet inom barnomsorgen. Barngrupperna i förskolan får därför inte vara så stora att det innebär allvarliga kvalitetsförluster. Centralt inom alla former av barnomsorg är att barngrupperna ska vara så små som möjligt. Sverigedemokraterna är däremot inte positiva till att införa ett krav på maxtak.
6. Idag saknas ofta förskollärare i grupperna. Många förskollärare har även ensamt pedagogiskt ansvar i stora barngrupper utan möjlighet till reflektion med andra förskollärare.
Hur många förskollärare anser ni att det ska vara i grupperna? Hur ska detta uppnås?
Det bör naturligtvis inte saknas förskollärare i någon grupp. Det finns mycket att se över både vad det gäller utbildning och löner för att locka fler att bli förskollärare. .Hur många det skall vara i varje grupp måste ju vara upp till verksamheterna att själv bestämma om, faktorer som gruppsammansättning och gruppstorlek är avgörande faktorer.
7. Idag finns det ingen reglering för hur många barn som får gå i förskolans lokaler, det oavsett lokalernas storlek. Ytorna för hundar på hunddagis är reglerade men inte för barn på förskolor. Många barn idag går i alldeles för små lokaler vilket leder både till onödiga konflikter och hög ljudvolym.
Vad anser ni om lokalernas storlek? Ska det finnas någon gräns för hur många barn som kan gå i förskolornas lokaler baserat på lokalernas storlek? Vad bör den gränsen ligga på och hur ska den regleras?
Det är inte rimligt att ha för många barn i för små lokaler, många lokaler är dessutom undermåliga vad gäller akustik, ventilation, belysning mm. Det bör absolut finnas en gräns för hur många barn som får gå i lokalerna baserat på lokalens storlek. Vilken gräns och hur detta skall regleras får utredningar föreslå. Dock måste möjlighet till undantag finnas för speciella, tillfälliga situationer.
8. I dagsläget saknas ofta planeringstid för förskollärare i förskolan, många förskollärare har bara ett par timmar i veckan där de förväntas planera, dokumentera och utvärdera verksamheten och förbereda utvecklingssamtal och liknande. Vad anser ni om planeringstid/avdelningsplanering? Hur mycket planeringstid bör förskollärare ha rätt till? Hur kan möjligheter skapas till detta?
Som politiker kan vi inte gå in och peta för att bestämma in i minsta detalj, naturligtvis skall det finnas tid för planering hur mycket planeringstid som skall avsättas får varje förskola/enhet själv komma fram till då planeringsbehoven skiljer sig avsevärt.
9. Det finns idag en maxtaxa som reglerar vad föräldrarna betalar för en plats i förskolan. Det oavsett hur mycket föräldrarna tjänar. Enligt maxtaxan så betalar föräldrarna max 1260:- per månad för första barnet, max 840:- för andra barnet och max 420:- för tredje barnet. Maxtaxan minskar kraftigt intäkterna till förskolan. För barn 3-5 år har barnet rätt till allmän förskola 15 timmar i veckan som är avgift fri. Det innebär att föräldrarna för en heltid betalar 945:- per månad för första barnet, 630:- för andra barnet och 315:- för tredje barnet.
Vad anser ni om maxtaxan? Bör den höjas? Om ja, hur bör den se ut?
Det kan finnas anledning att se över systemet om maxtaxan, men i dagsläget har vi inte lagt något sådant förslag.
10. I många förskolor så saknas möjlighet att gå kurser/vidareutbildningar på arbetstid. Vidareutbildningar för ofta bekostas privat och göras på vår egen fritid. Om kurser gås under arbetstid sätts det ofta inte in vikarie, något som ibland omöjliggör att gå på förskolelyft och liknande.
Vad anser ni om vidareutbildningar för oss som arbetar i förskolan? Vad kan ni göra för att öka möjligheten till att vidareutbildas?
Det måste finnas fler tydliga karriärvägar, vidareutbildningar är viktigt och skall premieras, det bör ligga i arbetsgivarens intresse att personalen vidareutbildar sig för att kunna utveckla verksamheten. Vidareutbildning som gynnar verksamheten skall inte bekostas privat och extra personal bör sättas in vid behov. Läser man in en hel utbildning får man självklart vara beredd att satsa egen tid ocksp på det.
Fler unga måste lockas att välja förskolläraryrket och då måste det också finnas karriärvägar för den som vill mer.
11. I många förskolor sätts det idag inte in vikarier vid sjukdom, när pedagogerna tar semester eller vidareutbildas. Det gör att pedagoger endast kan ta semester om samvetet och kollegorna tillåter att de är en person kort den veckan.
Ska det sättas in vikarier vid sjukdom/semester/vidareutbildning? (Hur ska det då lösas ekonomiskt?) Och hur ser det ut med rätt till semester under året?
Att upprätthålla god kvalite´ måste komma i första hand. Vid sjukdom/semester/ vidareutbildning så måste utgångspunkten vara att extra personal sätts in.
Frågan om vikarier är komplicerad och vi förordar inte lagstiftning på området. Ibland kan det vara omöjligt att hitta vikarier och alternativet som återstår är att täcka upp för varandra. Ett problem som knappast skall behöva uppstå vid planerad ledighet utan vid enstaka tillfälle. Det här är frågor som måste skötas lokalt ute på enheterna.
12. I många kommuner och förskolor idag så får inte barn i behov av extra stöd det stöd som de har rätt till. Förskolepedagogerna förväntas kunna ge barnen det stöd som de behöver utan att få något extra stöd i form av resurs, handledning eller utbildning.
Hur anser ni att dessa barn ska få det stöd de har rätt till (enligt lagen)? Anser ni att alla barn ska integreras i verksamheten? Ska barnen isf ha rätt till resurs? Hur vill ni få in den specialpedagogiska kompetensen i förskolan?
Nej alla barn skall inte integreras i verksamheten. Alla barn mår inte bäst av att integreras och det måste bedömas utifrån varje enskild individ. De barn som behöver extra resurser skall få det, det är orimligt att lägga över det ansvaret på pedagogen och det går inte sällan ut över den övriga gruppen. 8 Kap. 7§, 9§. Skollagen är mycket tydlig vad gäller extra stöd till barn i behov av extra stöd. Fungerar inte detta så bryter förskolecheferna mot Skollagen och det bör anmälas till Skolinspektionen. Är orsakerna till bristande stöd av ekonomisk art så är detta en fråga för både kommuner och staten hur vi prioriterar våra resurser.
13. Enligt läroplanen har alla barn rätt till sitt modersmål i verksamheten. Tillgång till modersmålspedagoger saknas idag oftast, liksom extra resurser eller tid för att kunna få in detta i verksamheten. Vad vill ni göra för att vi ska kunna uppfylla detta?
Vi vill ändra detta i läroplanen och i stället satsa mer på svenskundervisning. Det elever med utländsk härkomst behöver är att lära sig svenska. Modersmål skall erbjudas efter skoltid på frivillig basis. Det är inte barnens hemspråk som är problemet, utan det svenska språket. Idag ser vi hur många invandrarbarn inte kan förstå eller göra sig förstådda och det hämmar dem i sin utveckling och inte minst socialt. Att t.ex. bara ta leksaker från någon annan utan att fråga, att knuffa undan istället för att be någon att flytta sig ger ingen bra start i det sociala samspelet.
14. Förskolan är ett av de mest utsatta yrkesområden för pedagoger vad gäller sjukdomar. Vi har trots vår redan låga lön en karensdag när vi är sjuka, vilken är mer regel än undantag att vi måste ta ut varje månad. Det gör att vår redan för låga lön blir lägre.
Vad anser ni om att det finns en karensdag för personalen i förskolan? Bör den tas bort?
Personligen anser jag att den bör tas bort och det är också något vi tittar på, för det är en mycket angelägen fråga. Vi föreslår i vårt vårdlyft slopad karensdag inom yrken i offentlig sektor med hög smittorisk, men än så länge begränsat detta till vårdyrken tills vi fullt ut kan finansiera ett utvidgat förslag.
15. Vad anser ni om lönerna i förskolan? Hur arbetar ni för att höja lönerna i förskolan?
Lönerna i förskolan är låga och det skulle vara välgörande för hela samhället om de höjdes. Nu är det en kommunal fråga och staten har begränsade möjligheter att påverka lönebildningen inom förskolan. Ett grepp som faktiskt skulle kunna förbättra ekonomin för de anställda och indirekt höja reallönen vore att se över detta med karensdagen, vilket vi som sagt skall titta vidare på.