Vänsterpartiets Svar På Förskoleupprorets EnkäT valet 2014
1. Vad vill ni göra för att skapa bättre förutsättningar i förskolan?
Svar: Vänsterpartiets viktigaste fråga i riksdagsvalet 2014 handlar om att inga skattepengar för förskola, vård, skola och äldreomsorg ska gå till företag som är ute efter att ta ut vinst. Vi vill i stället satsa på en ökad kvalitet för en välfärd att lita på. Vi vill satsa pengar på att öka personaltätheten och minska barngruppernas storlek. Vi vill satsa 1,2 miljarder kronor på detta jämfört med regeringens satsning på 125 miljoner kronor per år. Vi vill också att en högre andel av personalen ska vara förskollärare och vill därför göra det lättare för barnskötare att vidareutbilda sig genom att de samtidigt får behålla en del av lönen (en som utbildar sig på halvtid ska få behålla 75 procent av lönen).
2. Vad mer vill ni göra som rör förskolan? (Ex. vis när det gäller barn till föräldralediga - hur många timmar ska de ha rätt till?)
Svar: Barn till föräldralediga och arbetslösa får idag bara vara på förskolan 15 timmar per vecka, om inte kommunen där man bor har mer generösa regler. Vi vill satsa på att ge alla barn rätt till 30 timmars förskola per vecka, för att alla barn ska ha goda möjligheter att ta del av förskolans pedagogik och utvecklingsmöjligheter.
Tillgången till barnomsorg på kvällar, helger och nätter är idag inte tillräckligt utbyggd. Många föräldrar, framförallt mammor, hindras därför från att arbeta så mycket som de skulle vilja och behöver. Vi vill satsa mer pengar än den nuvarande regeringen för att fler kommuner ska erbjuda barnomsorg på dessa tider.
3. Anser ni att skolan/förskolan ska vara statlig eller kommunal?
Svar: Vi vill att förstatliga ansvaret för hela skolväsendet för att skapa likvärdiga villkor för alla barn. Idag satsar olika kommuner olika mycket på skola och förskola.
4. Många barn går idag i stora barngrupper. Det går allt fler barn i förskolan, barnen går allt längre dagar. Rådande forskning om storleken på barngrupper och anknytningsteori säger att rekommenderat högst antal i en barngrupp ålder 1-3 år inte bör vara fler än 12 barn på 3 pedagoger och i åldern 3-5 år bör gruppen inte vara större än 15 barn på 3 pedagoger för att barnen ska må bra. Skolverkets rekommendationer på max 12 barn i 1-3 års-grupper och max 15 barn i 3-5 års-grupper togs bort i höstas eftersom att de inte följs.
Hur stora grupper arbetar ni för i förskolan (utifrån de olika åldrarna)? Och vilken personaltäthet i dessa (utifrån barnens ålder)? Är Skolverkets tidigare rekommendationer något som ni arbetar efter? Om ja, hur arbetar ni för att minska barngrupperna?
Svar: Vi vill att det ska vara max fem barn per personal. Vi har varit kritiska mot att Skolverkets tidigare rekommendationer tagits bort och menar att den i normalfallet fortfarande bör gälla. Men eftersom olika förskolor jobbar olika med gruppindelning kan undantag finnas, därför anser vi att det viktigaste är att fokusera på att minska barngruppernas storlek genom att öka personaltätheten.
5. Det finns idag inga regleringar om hur stora barngrupperna ska vara. I många kommuner blir barngrupperna allt större för alla barn i förskolan, någon som skulle kunna regleras med att sätta ett maxtak för barngruppernas storlek.
Vill ni ha ett maxtak i förskolan? Vad bör dessa ligga på (utifrån ålder) och arbetar ni för detta?
Svar: Se svar på fråga 4.
6. Idag saknas ofta förskollärare i grupperna. Många förskollärare har även ensamt pedagogiskt ansvar i stora barngrupper utan möjlighet till reflektion med andra förskollärare.
Hur många förskollärare anser ni att det ska vara i grupperna? Hur ska detta uppnås?
Svar: Vi har inte siffersatt några mål för detta, men är tydliga med att vi vill att andelen förskollärare ska öka. Vårt långsiktiga mål är att all personal ska vara högskoleutbildad. Dock råder det idag brist på förskollärare och attraktiviteten måste öka genom att förutsättningarna att göra ett bra jobb förbättras. Vi vill också göra det lättare för barnskötare att vidareutbilda sig genom att de samtidigt får behålla en del av lönen (en som utbildar sig på halvtid ska få behålla 75 procent av lönen).
7. Idag finns det ingen reglering för hur många barn som får gå i förskolans lokaler, det oavsett lokalernas storlek. Ytorna för hundar på hunddagis är reglerade men inte för barn på förskolor. Många barn idag går i alldeles för små lokaler vilket leder både till onödiga konflikter och hög ljudvolym.
Vad anser ni om lokalernas storlek? Ska det finnas någon gräns för hur många barn som kan gå i förskolornas lokaler baserat på lokalernas storlek? Vad bör den gränsen ligga på och hur ska den regleras?
Svar: Barns arbetsmiljö i förskola och skola tas idag inte på allvar och vi anser att arbetsmiljölagstiftningen i allt väsentligt ska omfatta även barns arbetsmiljö. Genom detta skulle man tvinga fram reglering av lokalers storlek.
8. I dagsläget saknas ofta planeringstid för förskollärare i förskolan, många förskollärare har bara ett par timmar i veckan där de förväntas planera, dokumentera och utvärdera verksamheten och förbereda utvecklingssamtal och liknande. Vad anser ni om planeringstid/avdelningsplanering? Hur mycket planeringstid bör förskollärare ha rätt till? Hur kan möjligheter skapas till detta?
Svar: Möjlighet till detta kan bara skapas genom att höja personaltätheten och öka andelen förskollärare. Det förbättrar förutsättningarna att lokalt komma överens om mer tid för planering.
9. Det finns idag en maxtaxa som reglerar vad föräldrarna betalar för en plats i förskolan. Det oavsett hur mycket föräldrarna tjänar. Enligt maxtaxan så betalar föräldrarna max 1260:- per månad för första barnet, max 840:- för andra barnet och max 420:- för tredje barnet. Maxtaxan minskar kraftigt intäkterna till förskolan. För barn 3-5 år har barnet rätt till allmän förskola 15 timmar i veckan som är avgift fri. Det innebär att föräldrarna för en heltid betalar 945:- per månad för första barnet, 630:- för andra barnet och 315:- för tredje barnet.
Vad anser ni om maxtaxan? Bör den höjas? Om ja, hur bör den se ut?
Svar: Vi skulle snarare välkomna en sänkning av maxtaxan eftersom det skulle vara viktigt för att förbättra barnfamiljers ekonomi, framförallt ensamstående mammors. Vi har dock prioriterat andra reformer. Bättre ekonomiska förutsättningar för förskolan måste istället skapas på andra sätt.
10. I många förskolor så saknas möjlighet att gå kurser/vidareutbildningar på arbetstid. Vidareutbildningar för ofta bekostas privat och göras på vår egen fritid. Om kurser gås under arbetstid sätts det ofta inte in vikarie, något som ibland omöjliggör att gå på förskolelyft och liknande.
Vad anser ni om vidareutbildningar för oss som arbetar i förskolan? Vad kan ni göra för att öka möjligheten till att vidareutbildas?
Svar: Det är alldeles uppenbart att kommunerna inte har gett förskolorna tillräckliga marginaler för att personal ska kunna vara tjänstledig för vidareutbildning. I dagsläget kan man bara hoppas att det förbättras genom att staten skjuter till mer resurser till förskolan och till kommunerna generellt. Situationen kan dock också förbättras genom att staten tar över ansvaret för hela utbildningsväsendet, då man tydligt kan styra från statligt håll att personalen ska kunna vidareutbilda sig. Vad gäller barnskötare så vill vi som sagt göra det lättare att vidareutbilda sig till förskollärare genom att de samtidigt får behålla en del av lönen (en som utbildar sig på halvtid ska få behålla 75 procent av lönen).
11. I många förskolor sätts det idag inte in vikarier vid sjukdom, när pedagogerna tar semester eller vidareutbildas. Det gör att pedagoger endast kan ta semester om samvetet och kollegorna tillåter att de är en person kort den veckan.
Ska det sättas in vikarier vid sjukdom/semester/vidareutbildning? (Hur ska det då lösas ekonomiskt?) Och hur ser det ut med rätt till semester under året?
Svar: Även här är det uppenbart att den ekonomiska situationen måste förbättras genom statliga satsningar på mer resurser till förskolan och kommunerna generellt. Det skapar bättre förutsättningar att genom lokalt fackligt arbete pressa på för att vikarier måste sättas in vid behov.
12. I många kommuner och förskolor idag så får inte barn i behov av extra stöd det stöd som de har rätt till. Förskolepedagogerna förväntas kunna ge barnen det stöd som de behöver utan att få något extra stöd i form av resurs, handledning eller utbildning.
Hur anser ni att dessa barn ska få det stöd de har rätt till (enligt lagen)? Anser ni att alla barn ska integreras i verksamheten? Ska barnen isf ha rätt till resurs? Hur vill ni få in den specialpedagogiska kompetensen i förskolan?
Svar: Vi vill arbeta för en inkluderande förskola där barn får de stöd de ska ha rätt till, men vägen dit är lång och avgörs i hög grad av vilka resurser det finns för att ge alla barn ett individuellt stöd. Vi vill göra stora satsningar på mer personal. På sikt kan det bana väg för förbättringar.
13. Enligt läroplanen har alla barn rätt till sitt modersmål i verksamheten. Tillgång till modersmålspedagoger saknas idag oftast, liksom extra resurser eller tid för att kunna få in detta i verksamheten. Vad vill ni göra för att vi ska kunna uppfylla detta?
Svar: Det måste utbildas fler modersmålspedagoger. Attraktiviteten i yrket behöver öka, bland annat genom att man får ingå i arbetslag och blir en del av den ordinarie verksamheten i högre grad.
14. Förskolan är ett av de mest utsatta yrkesområden för pedagoger vad gäller sjukdomar. Vi har trots vår redan låga lön en karensdag när vi är sjuka, vilken är mer regel än undantag att vi måste ta ut varje månad. Det gör att vår redan för låga lön blir lägre.
Vad anser ni om att det finns en karensdag för personalen i förskolan? Bör den tas bort?
Svar: Vi vill på sikt ta bort karensdagen för alla. Tills vidare finns en möjlighet att försöka få bort karensdagen i avtalsförhandlingar.
15. Vad anser ni om lönerna i förskolan? Hur arbetar ni för att höja lönerna i förskolan?
Svar: Lönerna behöver höjas, men löneförhandlingar ska skötas mellan parterna på arbetsmarknaden. I dagsläget kräver det framförallt en bättre ekonomisk situation för kommunerna, vilket vi arbetar för. Vi driver dock också frågan om att staten ska ta över huvudmannaskapet för hela skolväsendet inklusive förskolan. Med ett samlat arbetsgivaransvar skulle det vara lättare att bedriva en nationell politik för att öka lärarnas och förskollärarnas status och höja lönerna.
Om ni har någon länk/sida där vi kan läsa om vad ni anser om förskolan i ert partiprogram så får ni gärna maila den eller lägga ut den på vår Facebooksida:
Det finns inte särskilt mycket om förskolan just i partiprogrammet, men däremot finns lite i vår valplattform:
http://www.vansterpartiet.se/assets/VänsterpartietValplattform2014.pdf
Mer detaljerad information finns här:
http://www.vansterpartiet.se/politik/forskolan
http://www.vansterpartiet.se/assets/Allas-rätt-till-kunskap.pdf
Svar: Vänsterpartiets viktigaste fråga i riksdagsvalet 2014 handlar om att inga skattepengar för förskola, vård, skola och äldreomsorg ska gå till företag som är ute efter att ta ut vinst. Vi vill i stället satsa på en ökad kvalitet för en välfärd att lita på. Vi vill satsa pengar på att öka personaltätheten och minska barngruppernas storlek. Vi vill satsa 1,2 miljarder kronor på detta jämfört med regeringens satsning på 125 miljoner kronor per år. Vi vill också att en högre andel av personalen ska vara förskollärare och vill därför göra det lättare för barnskötare att vidareutbilda sig genom att de samtidigt får behålla en del av lönen (en som utbildar sig på halvtid ska få behålla 75 procent av lönen).
2. Vad mer vill ni göra som rör förskolan? (Ex. vis när det gäller barn till föräldralediga - hur många timmar ska de ha rätt till?)
Svar: Barn till föräldralediga och arbetslösa får idag bara vara på förskolan 15 timmar per vecka, om inte kommunen där man bor har mer generösa regler. Vi vill satsa på att ge alla barn rätt till 30 timmars förskola per vecka, för att alla barn ska ha goda möjligheter att ta del av förskolans pedagogik och utvecklingsmöjligheter.
Tillgången till barnomsorg på kvällar, helger och nätter är idag inte tillräckligt utbyggd. Många föräldrar, framförallt mammor, hindras därför från att arbeta så mycket som de skulle vilja och behöver. Vi vill satsa mer pengar än den nuvarande regeringen för att fler kommuner ska erbjuda barnomsorg på dessa tider.
3. Anser ni att skolan/förskolan ska vara statlig eller kommunal?
Svar: Vi vill att förstatliga ansvaret för hela skolväsendet för att skapa likvärdiga villkor för alla barn. Idag satsar olika kommuner olika mycket på skola och förskola.
4. Många barn går idag i stora barngrupper. Det går allt fler barn i förskolan, barnen går allt längre dagar. Rådande forskning om storleken på barngrupper och anknytningsteori säger att rekommenderat högst antal i en barngrupp ålder 1-3 år inte bör vara fler än 12 barn på 3 pedagoger och i åldern 3-5 år bör gruppen inte vara större än 15 barn på 3 pedagoger för att barnen ska må bra. Skolverkets rekommendationer på max 12 barn i 1-3 års-grupper och max 15 barn i 3-5 års-grupper togs bort i höstas eftersom att de inte följs.
Hur stora grupper arbetar ni för i förskolan (utifrån de olika åldrarna)? Och vilken personaltäthet i dessa (utifrån barnens ålder)? Är Skolverkets tidigare rekommendationer något som ni arbetar efter? Om ja, hur arbetar ni för att minska barngrupperna?
Svar: Vi vill att det ska vara max fem barn per personal. Vi har varit kritiska mot att Skolverkets tidigare rekommendationer tagits bort och menar att den i normalfallet fortfarande bör gälla. Men eftersom olika förskolor jobbar olika med gruppindelning kan undantag finnas, därför anser vi att det viktigaste är att fokusera på att minska barngruppernas storlek genom att öka personaltätheten.
5. Det finns idag inga regleringar om hur stora barngrupperna ska vara. I många kommuner blir barngrupperna allt större för alla barn i förskolan, någon som skulle kunna regleras med att sätta ett maxtak för barngruppernas storlek.
Vill ni ha ett maxtak i förskolan? Vad bör dessa ligga på (utifrån ålder) och arbetar ni för detta?
Svar: Se svar på fråga 4.
6. Idag saknas ofta förskollärare i grupperna. Många förskollärare har även ensamt pedagogiskt ansvar i stora barngrupper utan möjlighet till reflektion med andra förskollärare.
Hur många förskollärare anser ni att det ska vara i grupperna? Hur ska detta uppnås?
Svar: Vi har inte siffersatt några mål för detta, men är tydliga med att vi vill att andelen förskollärare ska öka. Vårt långsiktiga mål är att all personal ska vara högskoleutbildad. Dock råder det idag brist på förskollärare och attraktiviteten måste öka genom att förutsättningarna att göra ett bra jobb förbättras. Vi vill också göra det lättare för barnskötare att vidareutbilda sig genom att de samtidigt får behålla en del av lönen (en som utbildar sig på halvtid ska få behålla 75 procent av lönen).
7. Idag finns det ingen reglering för hur många barn som får gå i förskolans lokaler, det oavsett lokalernas storlek. Ytorna för hundar på hunddagis är reglerade men inte för barn på förskolor. Många barn idag går i alldeles för små lokaler vilket leder både till onödiga konflikter och hög ljudvolym.
Vad anser ni om lokalernas storlek? Ska det finnas någon gräns för hur många barn som kan gå i förskolornas lokaler baserat på lokalernas storlek? Vad bör den gränsen ligga på och hur ska den regleras?
Svar: Barns arbetsmiljö i förskola och skola tas idag inte på allvar och vi anser att arbetsmiljölagstiftningen i allt väsentligt ska omfatta även barns arbetsmiljö. Genom detta skulle man tvinga fram reglering av lokalers storlek.
8. I dagsläget saknas ofta planeringstid för förskollärare i förskolan, många förskollärare har bara ett par timmar i veckan där de förväntas planera, dokumentera och utvärdera verksamheten och förbereda utvecklingssamtal och liknande. Vad anser ni om planeringstid/avdelningsplanering? Hur mycket planeringstid bör förskollärare ha rätt till? Hur kan möjligheter skapas till detta?
Svar: Möjlighet till detta kan bara skapas genom att höja personaltätheten och öka andelen förskollärare. Det förbättrar förutsättningarna att lokalt komma överens om mer tid för planering.
9. Det finns idag en maxtaxa som reglerar vad föräldrarna betalar för en plats i förskolan. Det oavsett hur mycket föräldrarna tjänar. Enligt maxtaxan så betalar föräldrarna max 1260:- per månad för första barnet, max 840:- för andra barnet och max 420:- för tredje barnet. Maxtaxan minskar kraftigt intäkterna till förskolan. För barn 3-5 år har barnet rätt till allmän förskola 15 timmar i veckan som är avgift fri. Det innebär att föräldrarna för en heltid betalar 945:- per månad för första barnet, 630:- för andra barnet och 315:- för tredje barnet.
Vad anser ni om maxtaxan? Bör den höjas? Om ja, hur bör den se ut?
Svar: Vi skulle snarare välkomna en sänkning av maxtaxan eftersom det skulle vara viktigt för att förbättra barnfamiljers ekonomi, framförallt ensamstående mammors. Vi har dock prioriterat andra reformer. Bättre ekonomiska förutsättningar för förskolan måste istället skapas på andra sätt.
10. I många förskolor så saknas möjlighet att gå kurser/vidareutbildningar på arbetstid. Vidareutbildningar för ofta bekostas privat och göras på vår egen fritid. Om kurser gås under arbetstid sätts det ofta inte in vikarie, något som ibland omöjliggör att gå på förskolelyft och liknande.
Vad anser ni om vidareutbildningar för oss som arbetar i förskolan? Vad kan ni göra för att öka möjligheten till att vidareutbildas?
Svar: Det är alldeles uppenbart att kommunerna inte har gett förskolorna tillräckliga marginaler för att personal ska kunna vara tjänstledig för vidareutbildning. I dagsläget kan man bara hoppas att det förbättras genom att staten skjuter till mer resurser till förskolan och till kommunerna generellt. Situationen kan dock också förbättras genom att staten tar över ansvaret för hela utbildningsväsendet, då man tydligt kan styra från statligt håll att personalen ska kunna vidareutbilda sig. Vad gäller barnskötare så vill vi som sagt göra det lättare att vidareutbilda sig till förskollärare genom att de samtidigt får behålla en del av lönen (en som utbildar sig på halvtid ska få behålla 75 procent av lönen).
11. I många förskolor sätts det idag inte in vikarier vid sjukdom, när pedagogerna tar semester eller vidareutbildas. Det gör att pedagoger endast kan ta semester om samvetet och kollegorna tillåter att de är en person kort den veckan.
Ska det sättas in vikarier vid sjukdom/semester/vidareutbildning? (Hur ska det då lösas ekonomiskt?) Och hur ser det ut med rätt till semester under året?
Svar: Även här är det uppenbart att den ekonomiska situationen måste förbättras genom statliga satsningar på mer resurser till förskolan och kommunerna generellt. Det skapar bättre förutsättningar att genom lokalt fackligt arbete pressa på för att vikarier måste sättas in vid behov.
12. I många kommuner och förskolor idag så får inte barn i behov av extra stöd det stöd som de har rätt till. Förskolepedagogerna förväntas kunna ge barnen det stöd som de behöver utan att få något extra stöd i form av resurs, handledning eller utbildning.
Hur anser ni att dessa barn ska få det stöd de har rätt till (enligt lagen)? Anser ni att alla barn ska integreras i verksamheten? Ska barnen isf ha rätt till resurs? Hur vill ni få in den specialpedagogiska kompetensen i förskolan?
Svar: Vi vill arbeta för en inkluderande förskola där barn får de stöd de ska ha rätt till, men vägen dit är lång och avgörs i hög grad av vilka resurser det finns för att ge alla barn ett individuellt stöd. Vi vill göra stora satsningar på mer personal. På sikt kan det bana väg för förbättringar.
13. Enligt läroplanen har alla barn rätt till sitt modersmål i verksamheten. Tillgång till modersmålspedagoger saknas idag oftast, liksom extra resurser eller tid för att kunna få in detta i verksamheten. Vad vill ni göra för att vi ska kunna uppfylla detta?
Svar: Det måste utbildas fler modersmålspedagoger. Attraktiviteten i yrket behöver öka, bland annat genom att man får ingå i arbetslag och blir en del av den ordinarie verksamheten i högre grad.
14. Förskolan är ett av de mest utsatta yrkesområden för pedagoger vad gäller sjukdomar. Vi har trots vår redan låga lön en karensdag när vi är sjuka, vilken är mer regel än undantag att vi måste ta ut varje månad. Det gör att vår redan för låga lön blir lägre.
Vad anser ni om att det finns en karensdag för personalen i förskolan? Bör den tas bort?
Svar: Vi vill på sikt ta bort karensdagen för alla. Tills vidare finns en möjlighet att försöka få bort karensdagen i avtalsförhandlingar.
15. Vad anser ni om lönerna i förskolan? Hur arbetar ni för att höja lönerna i förskolan?
Svar: Lönerna behöver höjas, men löneförhandlingar ska skötas mellan parterna på arbetsmarknaden. I dagsläget kräver det framförallt en bättre ekonomisk situation för kommunerna, vilket vi arbetar för. Vi driver dock också frågan om att staten ska ta över huvudmannaskapet för hela skolväsendet inklusive förskolan. Med ett samlat arbetsgivaransvar skulle det vara lättare att bedriva en nationell politik för att öka lärarnas och förskollärarnas status och höja lönerna.
Om ni har någon länk/sida där vi kan läsa om vad ni anser om förskolan i ert partiprogram så får ni gärna maila den eller lägga ut den på vår Facebooksida:
Det finns inte särskilt mycket om förskolan just i partiprogrammet, men däremot finns lite i vår valplattform:
http://www.vansterpartiet.se/assets/VänsterpartietValplattform2014.pdf
Mer detaljerad information finns här:
http://www.vansterpartiet.se/politik/forskolan
http://www.vansterpartiet.se/assets/Allas-rätt-till-kunskap.pdf